Igår körde jag alla barnen till skolan på familjemoppen, som vi hade tagit med oss hem från Thailand. Väl framme vid skolan upptäckte jag till min förvåning att allt var stängt, ja just det, jullov!! Jag puttrade helt sonika vidare till Regnbågens förskola (ett dagis mina barn gick på när de var små) och försökte lämna mina barn där, ursäktade mig med att jag glömt att jag skulle lämna in lappen med tiderna för jullovet i rätt tid till fritids, så där fick de inte vara nu då. Jag jag bönade och bad
"-kan de få vara här, snälla, så vore det toppen!" Till min stora lycka gick det faktiskt jättebra. Men så måste jag drabbats av svårt hjärnsläpp, jag gick och la mig alldeles i närheten, på gräsmattan vid Töllstorp, för att sola!! Gaaah!!!! Strax därpå kom såklart hela förskolan med barn och personal gående, de skulle på utflykt!! Jag skämdes som en hund och försökte springa och gömma mig !!! Exakt då, när paniken slog klorna i mig vaknade jag till min lättnad ur denna mardröm!!!
Jag diagnostiserar detta som ett mycket svårt fall av hemreseångest!!!
Tankarna på vardagen har börjat tränga på helt enkelt, och som vanligt blandas allt ihop i drömmarna. Thailand, skolan, barnen, lappar med tider och terminsstart! Vardagen helt enkelt.
Visst är det knepigt att vi sliter och stressar så i vardagen för att få komma iväg några veckor om året för att söka lugn och ro. Då vill jag gärna ha så lite åtaganden som möjligt och vi i familjen kämpar med att försöka ta dagen som den kommer! För att klara att åka längre och längre bort, till så ensliga paradisställen som möjligt, måste spiralen hemma gå fortare och fortare!! Så vansinnigt knäppt egentligen.
Nu blir utmaningen istället att ta med denna känslan hem till Sverige och vardagen. Att försöka behålla det inre lugn som kommit efter några veckors semester från vardag. Det kommer inte bli lätt, jag vet det, och det är inte säkert att jag klarar det, men att utmana mig själv och prova nya saker har jag alltid varit pigg på!!
Underbart hur man kan få ihop det ena med det andra i drömmarna men urkul att läsa! Vilken panik!
Visst är det underligt hur man kan stressa och jobba hårt för dessa få veckor varje år men väl där är det värt det.
Önskar er fortsatt härlig semester och sedan välkomna hem till snö och vinter.