Mina Riktiga Syskon

Igår tillbringade jag och mina barn en härlig ljummen höstlovsdag i Linköping, umgicks med mina syskonbarn och träffade min syster, -min riktiga syster!! 
Jag och min syster Maritha växte upp som tvillingar. Det skiljer nio månader på oss, ett årtal emellan. Jag kom till Sverige i slutet av juni och hon föddes i sept samma år. Två år senare föddes vår lillasyster Anna och när jag var 13 år fick vi en lillebror- Anders. De är alla mina riktiga syskon, inte mina biologiska, men riktiga!! De är biologiska helsyskon syskon med varann.
 

 
 
                           
 
Som alla syskon har vi lekt, bråkat och upplevt så mycket tillsammans.  Det är väl bara med syskon det går att kivas och slåss med dagtid, men ändå somna tillsammans på kvällen och känna sig så självklar och trygg tillsammans med!! Vi har såklart skrikit elaka och dumma ord till varann, men om någon annan gör det är så är vi genast där och försvarar varann. Vi har samma upplevelser men ändå olika minnen från samma stunder, och kan prata och skratta åt små egenheter just vår familj har. Vi är alla fyra väldigt olika till sätt, sinne och utseende, oavsett att det bara är jag som är adopterad. 
 
                                   
 
När jag växte upp och nämnde mina syskon eller andra släktingar så fick jag ofta kommentaren eller frågan 
"-menar du din riktiga syster/kusin/moster eller din adoptivsyster/kusin/moster??" Jag brukade bli ganska ställd av frågan. Som vuxen fattar jag ju att de frågar om de är biologiska eller ej. Men riktiga är de, av kött och blod allihop! 
Själv har både de och jag glömt att man skulle vara något annat än riktiga syskon. 
 
Däremot vet jag inget om jag har biologiska syskon, tyvärr. Det skulle vara intressant och väldigt spännande att få veta. Tänk om det finns biologiska syskon till mig här i Sverige, tänk om vi växt upp nära varann utan att veta om varann!! Jag skrev tidigare ett inlägg om två indiska enäggstvillingar som hittat varann här i Sverige, och jag såg tidigare i år ett program på tv som handlade om två tvillingar från Kina eller Korea som hittat varann, en bodde i Norge och en i USA. Fantastiskt!! Tänk också att jag alltid kan tänka mig möjligheten varje gång jag träffar en annan från Sydkorea, tänk om vi är syskon!! Det är en extra piff i tillvaron. Möjligheten och chansen finns och det är en hisnande tanke. 
Taggar: Sydkorea, adopterad, familj, syskon, vardag;

Kommentera inlägget här :