VARFÖR - VARFÖR INTE

Det är frågan många ställer, varför vill jag utsätta mig? Varför vill jag åka till ett fattigt och primitivt land? Satsa tid och pengar, lämna familj, vänner och bekvämlighet, ta semester och åka och jobba gratis ? 

Ja, det är en berättigad fråga som har så många svar. Sophie frågade mig också när jag träffade henne senast, vad driver dig att göra detta? Och jag ska försöka ge ett svar.  

Jag tror och märker att de allra flesta vill hjälpa andra, eller varandra. Det ligger i vår natur. En del hjälper här hemma, i vardagen, jobbar för barn här som har det svårt, barnens kompisar som söker stabilitet, är familjehem, ger och ägnar tid åt lokala insamlingar, engagerar sig i politik, föreningsliv, ideella satsningar etc. Alla insatser är lika värdefulla! 

Att jag vill ge mig ut världen är mest av egoistiska skäl antar jag. Jag vill ha omväxling, äventyr och spänning. Jag älskar nya miljöer, människor, utmaningar och kontraster i mitt liv!! Detta är ju egentligen det ultimata. Att få bo, jobba och leva i ett tryggt, fint land och åka till ett med större behov och få verka där en kortare tid. 

Jag försakar inget men vinner allt!! Vinner erfarenhet, nya vänner, andra insikter om vad som är viktigt i tillvaron, nya referenser som blir en så viktig del av vår lyx vardag! Att få jobba med och för människor som inte förväntar sig något, det är befriande skönt! 

Det är ok att äta halvfabrikat en dag, för jag kan faktiskt göra det! Jag får krama mina barn godnatt och säga att jag älskar dem varje kväll för jag har dem hos mig. Det ger en skärpa i livet och vardagen som jag tycker om. Tänk att få leva i fred utan rädsla för stora naturkatastrofer, vilken lycka. 

Att få lämna denna sköna vardag (den är skön också!!) för en liten stund, stiga in i ett plan och landa där inget spelar någon roll mer än livet själv är helt enkelt befriande och ger kraft och insikt om hur skönt det är att få bekymra sig över sina oputsade fönster, för jag har fönster, jag har vatten, jag har tak över huvudet. 

Vardagens logistik och pussel är en ständigt jakt på ett rent hem, god, näringsrik, ekologisk mat som inte gör en tjock. En tom tvättkorg och en obefintlig strykhög, en välansad trädgård, ett rikt kulturellt intellekt, jag ska vara aktuellt orienterad och sociala medier uppdaterad. Jag ska träna, köra barn, vara fru, älskarinna och mamma.  

Inget får gå som vi inte vill eller inte räknat med, vi kräver mer och mer av samhället och varann, omänskliga, orimliga krav som inte ger utrymmer för mänsklighet. Jag jobbar 24 timmars pass och förväntas vara altert, ta rätt beslut, vara trevlig, empatisk och kunna allt utantill. Det ger en känsla av att alltid misslyckas, borde jag gjort mer??! 

Jag älskar att få träffa alla dessa underbara människor! Leende, vänliga, generösa och temperamentsfull!! Vilken ynnest att få vänner över hela världen! Jag ser så mycket fram emot att få återvända till barnen på Home of Hope i lilla byn Ratankot och visa att det är så många som tänker på dem och bryr sig om dem. 


Tack, tusen tack alla för alla gåvor, bidrag, uppmuntran och fina, stärkande ord😘😘 

Fantastiskt vilken uppslutning. Det känns skönt att ha så många med på resan, inte minst via sociala media som verkligen blir en kompanjon i detta. Det blir svårt i Nepal att uppdatera bloggen, det minns jag från sist så följ mig gärna på FB eller instagram. hellstromgnosjo. 
Kram och NAMASTE 🙏🏾

Kommentera inlägget här :