The Fortress Sweden Uganda

Ett fantastiskt möte som resulterat i ett spännande  äventyr !! 

 
För drygt ett år sedan fick jag nöjet att möta lilla Cloe. Jag fick vara med just i det magiska ögonblick då hon tog sitt första andetag, och just då bestämde sig för att göra Evelina och Andreas till föräldrar. Evelina visade sig vara en härligt, energifull och sprudlande ung kvinna som drev ett projekt i Uganda för gravida tonårs flickor!! Tycke oss emellan uppstod.......
 

The Fortress Sweden är en svensk stiftelse som tillsammans med organisationen Woman Of Purpose International W.O.P.I, driver hemmet The Fortress i Kampala, Uganda. Det är ett akut boende för flickor i tonåren, där de får bo runt sin beräknade förlossning för att få hjälp och stöd praktiskt, medicinskt och socialt. 

 

The Fortress har plats för ca 10 st flickor, men håller nu på att samla in pengar för att kunna bygga ett större hus. Behovet är enormt. På plats verkar barnmorskan Josephine, detta är i mångt och mycket hennes verk och dröm. Hon är från Uganda, kan språken, kulturen och har många kontakter, med sjukhus, kvinnor i slummen och flickorna. Hon bor på hemmet, sköter hembesök, mödravård, utbildning och uppföljningar. 

När flickorna åker till sjukhus för att föda måste de ha med sig sterila handskar till barnmorskan, rakblad att skära av navelsträngen, bindor och underlägg som samlar upp blod och fostervatten. Tänk att vara 16 år, kanske våldtagen, ofrivilligt gravid, utslängd från hemmet av sina föräldrar, ensam, rädd och dessutom ska betala sina sjukhuskostnader! Ingen situation man önskar sina flickor!! På The Fortress får flickorna hjälp med att ta med sig materialet, transport till sjukhus och mödravård

 

I våras erhöll jag Signe Thorfinns stipendie så jag nu kan åka till Uganda, Kampala och The Fortress. Under ett par veckor ska jag hjälpa Josephine och flickorna på hemmet. Jag ska utföra lite enkel mödravård, ge flickorna utbildning inför stundande förlossning, det väntade moderskapet, babyskötsel, allmänn egenvårds skötsel och såklart få följa med till förlossningen när det blir dax att föda!!! Det ska bli fantastiskt spännande!!

Stipendiet täcker min flygresa, boendekostnad, visum och vaccinationer. Jag har tagit semester från mitt arbete, och arbetar gratis på plats, som volontär. Min familj ställer alla upp på detta, då det såklart blir lite mer hemmajobb för alla här hemma! Men det känns viktigt och angeläget, berikande och spännande för hela familjen. 


En hel del släkt och vänner har redan skänkt pengar, kläder och grejer! Tusen tack allihop, jag vågar knappt ens nämna ordet insamling igen!! Men alla fantastiska människor som nu vill hjälpa till att ge dessa flickor och deras bebisar en bra start i livet är såklart såååå välkomna att skänka pengar! 
 

Detta är exempel på vad pengarna går till! Jag ska för insamlade medel köpa hygienartiklar till flickorna, sjukvårdsmaterial, mediciner om det behövs. Eventuellt överskott sätter jag in till The Fortress så de har till framtida "mammakit", transporter och mödravård, allt vi i Sverige ser som självklara, särskilt när vi ska föda barn!!! 

 
Länk till hemsidan www.thefortress.se finns  HÄR,  sätter ni in pengar direkt på deras konto, så skriv gärna ert namn OCH mitt namn så vet The Fortress att pengarna kommer från min insamling.
Den som vill swischa mig direkt gör det på 070-515 82 42. 
Har du tunna mössor eller filtar, sköna, enkla bebiskläder att skänka får gärna skicka PM på mail, messenger, sms. Välkommen att följa resan på instagram:  enklassisksvenska

Äventyret börjar den 3 oktober!! 
Taggar: Uganda, the Fortress, volontär, volontärarbete;

Sjukvård i Nepal

Det är så skönt att slippa välja mellan att betala sin sjuka mammas mediciner och sjukhusräkningar, eller om jag ska kunna ge mina barn mat imorgon också. Allt för många människor i världen tvingas göra detta val, Nepal är inget undantag. Den som är sjuk betalar vad det kostar. Det finns ingen skatt, så sjukvård liksom skolavgifter bestals när man nyttjar det.  utan det gäller att ha råd att bli sjuk. Även om mediciner är billigt i våra ögon sett så  kan det innebära att sjukvård måste avstås, eller att barnen måste sluta skolan, man måste sälja djur och byta bostad, med följden att man blir ännu sjukare så småningom.

 
 

Vi hämtade några av barnhemsbarnen på sjukhus när vi anlände Nepal. De hade feber och halsfluss och behandlades med antibiotika intravenöst. I  Sverige försöker vi ju avstå från att behandla dessa sjukdomar med antibiotika så långt det är möjligt för att undvika att resistens utvecklas. Här kommer lite bilder från sjukhuset. Alla är tillfrågade om det var ok att vara med i bakgrunden på fotona. Sjukhuset ligger  mittemellan Katmandu och byn Ratankot, det var närmsta sjukhuset för byborna. Det tog ca 2,5 -4 timmar skumpig bilfärd, beroende på väglag. Sjukhuset hade fyra sängar, ett undersökningsrum och en röntgen. Ett litet laboratorium, väntrum och apotek.

 

.

 
 

Jag utförde mest hälsoundersökningar, på små barn, skolbarn, Home of Hopes barn och lite andra bybor som kom förbi eller sökte upp mig så jag fick följa med på hembesök. 

 

Som jag skrev tidigare så köpte jag massor av mediciner för pengar ni alla varit med och donerat. Jag delade ut till privat personer, men skänkte också både mediciner, förband, och annan medicinsk utrustning till den lilla hälsokliniken i byn, en större klinik och till Home of Hope. De har fått ett välfyllt medicinskåp också!! På bilden ses sjuksköterskan på den lillakliniken och de ganska tomma hyllorna med sjukvårdsprodukter hon hade för att kurera byborna. Jag delar ut medicinen och sjukvårdsproduterna jag köpt på de nedre av bilderna. De vitklädda herrarna tillhörde en fransk organisation som åkte runt bland avlägsna byar och levererade material till olika kliniker och sjukhus. Jag kunde skicka med lite sjukvårdsmaterial med dem till en annan klinik som var lite större än by kliniken i Ratankot.

 

Många lider av svår ledvärk efter att burit tungt i många år. De har förstörda ryggar och leder, en del har värkt sönder, andra har skadat sig och det har läkt fel. 

 

Allt kan naturligtvis bli bättre men det är bara att konstatera att vår sjukvård i Sverige är helt fantastisk! 

 

En bild på vår nya fina ambulans får symbolisera vår fina sjukvård!! Här kommer även en bild på mig på väg till ett hembesök i Nepal!! 

Berättelsen om Ganbathur!

Berättelsen om Ganbathur! En man som charmade mig totalt med sitt lugna, bistra mumlande, sitt lojala, arbetsamma sätt och tålmodiga sinne! Stark som få, senig som ingen, till slut fick vi honom också att le, och iallafall låtsas att gilla oss. 

Han bor granne med Home of Hope. Han är Shyams yngsta farbror, är gift, har tre eller fyra döttrar, varav en bor hemma, dottern är ca 15 år, och god vän med de äldre flickorna på Home of Hope. De andra döttrarna är gifta och bor i andra byar. Hans fru är väldigt sjuk i astma efter många års rökning, så en gissning är väl egentligen att hon har KOL, men det sades att det var astma. Shyam och hans bröder har bidragit med en stor investering, hon kräver i perioder syrgasbehandling i hemmet, så hon hade en stor apparat för det. Den såg likadan ut som de vi ser hemma i Sverige. I perioder blir det väldigt dåligt för henne. Hon har varit nära att dö flera gånger. Nu var det dock en bra period för henne. Hon är dessutom blind på ena ögat, så livet är minst sagt lite begränsat för denna dam, och således för hela familjen. 

I jordbävningen för två år sedan förlorade de sitt hus. De bor nu, liksom många andra, i ett litet (temporärt??), lågt hus av lera, plåt och gräs. De lagar  sin mat utanför över öppen eld, de har en get, några hönor och en ko. Alla djuren bor i princip i samma hus som de själva, det är så de flesta lever som har djur. Det var också en sak vi försökte visa med hönshuset, att det är hälsosamt att ha lite avstånd mellan djur och människor. Att bygga hönshuset en liten bit bort i trädgården, och flytta ner kaniner, ute hundar och duvor till den platsen, så inte utedjuren lever inne i boningshuset. Naturligtvis har ju inte alla den platsen på en stor tomt, men när det finns gott om utrymme så är det bäst, som i Home of Hopes fall. 

Ganbathur blev iallafall alltså vår "anställde" denna veckan. När veckan närmade sig sitt slut gick det upp för mig, just det faktum att han bodde i ett hus som var i bra mycket sämre skick, än det han nu hjälpte till att bygga åt kycklingar. Det gav ju mig såklart en del att tänka på. Det kändes minst sagt inte särskilt bra. Jag ville göra något för honom. Jag och Micke pratades vid, och bestämde att vi ville köpa lite tegelsten till honom. Jag rådgjorde med Shyam om vad som var rimligt, och hur mycket han själv skulle kunna jobba och spara ihop till etc?!?

I början av veckan tyckte han som sagt att vi, jag och Morgan, var svaga, och mest i vägen. Det var vi säkert också!! Men efterhand blev vi ett riktigt bra team, och mot slutet kunde vi ju dessutom förstå varann lite grann. Vi klöv bambu som vi aldrig gjort annat ihop, blandade cement och surrade bambu. Vi var som Askungens små möss, när de fixar hennes balklänning. Så roligt vi hade ihop med denne man. 

Jag hjälpte dessutom hans fru med lite kompletterande mediciner, jag undersökte henne också, vilket hon var glad för. Alla i byn älskar att få sitt blodtryck taget, hon var inget undantag, jag lyssnade också på hennes lungor. Hon blev så nöjd!! 

När vi lämnade byn fick familjen mina saker jag inte längre behövde, inga stora saker men viktiga och bra för dem, och de blev så glada. De fick en resväska att förvara kläder i så de blir mindre fuktiga och blöta, lite kläder, Ganbathur fick en ny T- shirt, det köpte vi till alla som hjälpte oss med bygget, han fick en supersnygg mössa, och ett paraply, samt lite annat smått och gott. 

Det tegel vi köpte tillfaller honom när han börjar bygga sitt hus. Tänk vad roligt om jag och Micke kunde åka dit och hjälpa honom om ett år! Det kanske är fler som vill med?!? Kombinera några dagar i Katmandu, med några dagars tekning i Langtang, för att sedan hjälpa till några dagar att bygga hus åt Farbror Ganbathur,eller Gandalf - the Hero, som jag gillar att kalla honom!! Det blir ett framtida projekt! 

NAMASTE! 🙏🏾