Midsommardagen 1972

Idag är det 45 år sedan flygplanet från Seoul Sydkorea landade på Torslanda flygplats utanför Göteborg. Jag var en av passagerarna. Tillsammans med några andra små barn eskorterades vi av flygvärdinnor under resan. Varje flygvärdinna skötte om två barn var. Det var en fin och solig dag. Ankomsthallen var fylld av förväntansfulla blivande föräldrar. 

 

Två av dem var min blivande mamma och pappa Inger och Bertil Johansson. Från att varit Mee Sang Kim blev jag Monica Inger Johansson. Jag har som tur var fått behålla alla mina namn. Biljetten för mig och flygvärdinnan kostade tillsammans 3213 kr, och vi flög med SAS. En notering min mamma gjort talar om att jag anlände kl 07:50 den 24/6, även den dagen för 45 år sedan var det midsommardagen! Nedan följer några bilder på suddiga foton från denna dagen.

 

En bild från hemresan i farfars Volvo. Jag åt och spydde, åt och spydde i en rasande fart! Jag skrek och skrek, men det har jag slutat med idag! Åksjuk är jag dock fortfarande. 

Väl hemkommen i Gnosjö åt hela släkten middag. På fotot finns från vänster ses min faster Birgit, farmor Märtha och farfar Reinhold. På hö sida sitter mamma, min morbror Arne och morfar Walle. Mormor Ellen fixade säkert maten och ses inte i bild, tyvärr är alla fyra från den äldre generationen borta sedan många år. 

 

Mina kära föräldrar idag, vi träffas mycket och de är en stor del av vår familjs vardag. Jag älskar dem så mycket och de är de bästa och enda jag tänker på som min mamma och pappa. Här är en länk till ett inlägg som beskriver mer om mina känslor och tankar kring att vara adopterad.   

 
 

Jag är ett sk. Hittebarn. Ingen vet något om min bakgrund eller familj. Jag var ca tjugo dagar gammal när man hittade mig i en kartong utanför en polisstation. Jag bodde på sjukhus, barnhem och fosterfamilj innan jag alltså för 45 år sedan landade i Sverige. 1976 blev jag svensk medborgare. Jag har fått möjligheten att växa upp i en kärleksfull och trygg familj med en stor släkt. 

Jag har själv fått fyra fantastiska barn! Det är deras förtjänst att jag för några år sedan började intressera mig för min bakgrund. Idag är jag medlem i ett adoptionsforum, jag har träffat andra adopterade från Korea, tagit ett DNA test och kanske kan jag nästa år få möjligheten att åka tillbaka till Korea. Jag har ett fantastiskt arbete, börjat jobba i världen som volontär i olika projekt, jag ser verkligen fram emot de fortsatta 45 åren i Sverige. 

 

 
Taggar: Sydkorea, adopterad, adoption;

Kommentera inlägget här :