D. N. A

Det finns en amerikan som skänker/skänkt DNA kit till adopterade sydkoreaner. Om jag förstått det hela rätt så grundar det sig i att många amerikaner blev fäder till barn i Korea, och i USA har man sedan länge kunnat köpa dessa DNA kit, vilket i sin tur byggt upp en global biobank av DNA. Nu har denne man, med hjälp av ideella krafter, spridit detta till Europa. Han kom att tänka på att det finns många som blivit bortadopterade även hit, totalt är de över 200 000 barn Korea adopterat bort. Jag tror också att man blivit mer och mer medveten om att adoptionen inte heller alltid gått till som man önskat. Alla barn har inte lämnats frivilligt för adoption, och kanske söker anhöriga efter barnet i Korea. Man försöker sprida info och erbjuda DNA tester i de områden som det var vanligt att barn lämnades, och vid de sjukhus/barnhem där många lämnat sina barn. Kanske lämnades syskon in samtidigt, men som sedan adopterades till olika länder eller iallafall olika familjer. Hur som helst, igår var jag och tog ett sådant här DNA test.

Senaste året har jag varit medlem i en förening som heter AKF - adopterade koreaners förening. De spred info om detta på sociala medier, en man och en kvinna åker ideellt runt i Sverige och delar ut dessa kit. Igår sågs på ett hotell i Lund, vi var en grupp på 15-20 personer som beställt testning just i Lund. Det var en konstig känsla och syn att kliva in i ett rum fullt av koreanska svenska människor, eller svenska koreanska människor......

Vi var helt okända för varann, ändå har vi liknande bakgrunder, liknande upplevelser, samma frågor och tankar inom oss. En känsla av samhörighet fanns. Vi var i olika åldrar, men alla var vuxna. Jag tror de flesta var realister som jag, vilket innebär att jag knappt tror det kommer leda någon vart, men jag vågar inte chansa att avstå nu när jag fått kännedom om det.
Jag har heller inga, absolut inga förhoppningar om att få en träff på föräldrar, men det skulle ju tekniskt sett kunna dyka upp syskon. Det vore ju spännande!!

Därför var jag på resande fot igen. Vardagslyx, ett kort ärende, men ett spännande och viktigt ärende. Jag träffade min bäste vän sedan barndomen, vi var ute och åt gudomligt god mat. Asiatiskt såklart, det stämde liksom in på temat. Jag fick chansen att prova ett mycket fint gym på Comfort hotel, efter min sedvanliga tidiga morgonjogg genom en storstad som vaknar till liv. Ett måste varje gång en stad besöks!!

Kommentarer :

#1: Anette

Hej, vilken härlig blogg du har. Jag tycker det är inspirerande att få ta del av andras tankar.
Om du vill får du hjärtans hjärna besöka mig på:
https://nettanspekulerar.wordpress.com/
Ha en fin dag

Svar: Hej !
Vad roligt att du hittat och läser min blogg, och tack för tipset, jag vill gärna läsa din ! Kram
Monica

skriven
#2: Hej jag är Michelle jag är Idas kompis jag skulle skicka ge ett brev till henne men glömde och jag kan ej få tag i henne jag undrar om du kan söta detta till henna attkag skata kalas den 16 april kl12.00-16.00 hoppas du se detta MVH Michelle Nguyen

Hej jag är Michelle jag är Idas kompis jag undrar om du kan säga till henne att jag ska ha kalas den 16 april kl.12.00-16.00 på järnvägsgatan ij hoppar att du kan säga detta till ida för jag vill verkligen att hon ska komma hennes bffs är där så snälla säg till ida eller visa detta till ida mvh Michelle Nguyen

Svar: Tack Michelle, jag ska hälsa Ida det!! Vad snällt att du försökte få tag på henne.
Monica

skriven

Kommentera inlägget här :